Kollektiv mätning av el i flerbostadshus

Bostadsrättsföreningar och fastighetsägare får emellanåt erbjudanden om att införa kollektiv mätning av el, ibland kallat gemensamhetsel eller IMD (individuell mätning och debitering). Det kan låta enkelt och lönsamt. I praktiken innebär det ett större ansvar och en förändrad relation till de boende.

Här förklarar vi hur det fungerar, vad som förändras och vad ni bör ta ställning till innan ni fattar beslut.

Vad är kollektiv mätning?

Vid kollektiv mätning har fastigheten ett gemensamt elabonnemang. Föreningen köper in elen för hela huset och fördelar kostnaden vidare till de boende.

Varje lägenhet har oftast en egen undermätare som visar hur mycket el som används. Mätningen används som underlag för debitering inom föreningen.

De elmätare som tidigare tillhört elnätsbolaget tas vanligtvis bort när fastigheten går över till kollektiv mätning.

Vad förändras jämfört med idag?

Om ni går över till kollektiv mätning sker flera viktiga förändringar:

1. Föreningen tar över elavtalet

De boende har inte längre egna elavtal. Föreningen ansvarar för inköp av el och betalar nätavgiften.

2. Föreningen ansvarar för debiteringen

Kostnaden för el ska fördelas och faktureras till varje boende. Det kräver system, administration och uppföljning.

3. De boende kan inte välja elleverantör

Individens möjlighet att själv välja elbolag eller elavtal försvinner.

4. Ansvaret flyttas från individ till förening

Föreningen blir ansvarig för:

avtal och upphandling av el
mätning och insamling av data
debitering och fakturering
hantering av frågor och klagomål

5. Ersättning vid strömavbrott påverkas

Vid strömavbrott har privatpersoner med eget elnätsavtal rätt till avbrottsersättning enligt lag. Vid kollektiv mätning är det i stället föreningen som har elnätsavtalet. Det innebär att den enskilda boende normalt inte har rätt till ersättning direkt vid längre avbrott.

Andra ersättningar, till exempel elstöd, kan också påverkas. Vem som har rätt till ersättning beror ofta på vem som står på elavtalet, och i detta fall är det föreningen. Det kan innebära att ersättning inte betalas ut alls till boende, eller att fastigheter med gemensam el inte omfattas, beroende på hur stödet är utformat.

6. De boende vänder sig till föreningen vid frågor

Vid frågor om el, till exempel fakturor, förbrukning eller problem, vänder sig den boende till föreningen eller fastighetsägaren.

Det går inte längre att kontakta elnätsbolag eller elhandelsföretag direkt.

Viktigt att tänka på

Det är viktigt att se hela bilden innan ni tar beslut.

Ökat ansvar för styrelsen

Föreningen tar på sig ett löpande ansvar som annars ligger på varje hushåll.

Krav på fungerande system

Vid kollektiv mätning ansvarar föreningen för mätning, datainsamling och debitering. Det kräver system som fungerar och ger tillförlitliga värden. Det innebär ofta kostnader, både för installation och löpande drift.

Till skillnad från elnätsbolagens mätning omfattas detta inte av samma lagkrav på kontroll och kvalitetssäkring. Det ställer högre krav på att föreningen väljer rätt lösning och följer upp den.

Risk vid fel och avvikelser

Om mätning, debitering eller system inte fungerar korrekt är det föreningen som ansvarar för att upptäcka och åtgärda felet. Det kan påverka både kostnadsfördelning och förtroendet hos de boende, och kräver rutiner för uppföljning och hantering.

Mindre valfrihet för de boende

Boende kan inte längre påverka sitt elavtal eller välja leverantör.

Kräver tydlig kommunikation

Förändringen påverkar alla boende. Det ställer krav på tydlig information och transparens.

Föreningens ekonomi påverkar elleveransen

Vid kollektiv mätning är det föreningen som ansvarar för att betala elen. Om föreningen får ekonomiska problem eller inte kan betala kan det påverka hela fastigheten, till exempel genom att elleveransen påverkas för alla boende.

Frågor och svar

Vad kostar det att införa kollektiv mätning?

Det varierar. Vanliga kostnader är installation av mätare, system för insamling av data och löpande drift. Det kan också tillkomma kostnader för administration och support.

Sparar man alltid pengar?

Nej. Besparingen beror på flera faktorer, till exempel elpris, fastighetens förbrukning och kostnader för system och drift. Det är viktigt att göra en egen kalkyl.

Behöver stadgar eller avtal ändras?

Ja, ofta behövs förändringar. Det kan handla om hur kostnader fördelas och hur debitering ska ske. Kontrollera vad som gäller för er förening.

Vad händer när någon flyttar?

Föreningen ansvarar för att läsa av mätaren och säkerställa korrekt debitering vid in- och utflytt.

Kan de boende påverka sin elanvändning?

Det beror på hur mätningen är utformad i fastigheten. För att ge rättvisa kostnader och tydliga incitament att spara el är individuell mätning oftast en förutsättning.

Med individuell mätning
Om varje lägenhet har en egen undermätare som ligger till grund för debiteringen kan den boende påverka sin kostnad genom att använda mindre el.
Utan individuell mätning
Om elen istället fördelas schablonmässigt, till exempel efter lägenhetens storlek eller andelstal, påverkas inte kostnaden direkt av den egna förbrukningen.
I dessa fall blir incitamentet att spara el svagare.

Vad händer vid driftstörningar eller fel?

Det är föreningen, eller den leverantör ni anlitar, som ansvarar för att åtgärda problem med mätning och debitering.

Är detta samma sak som energieffektivisering?

Nej. Kollektiv mätning är ett sätt att organisera inköp och debitering. Det i sig minskar inte energianvändningen, men kan ge bättre förutsättningar för att följa upp den.

Vilka är de möjliga fördelarna?

Det finns situationer där kollektiv mätning kan vara ett bra val.

Exempel på fördelar:

Möjlighet till lägre totalkostnad vid gemensam upphandling
Förenklad administration för de boende
Bättre överblick över fastighetens energianvändning
Kan kombineras med energieffektivisering

Checklista inför beslut

Innan ni bestämmer er kan det vara bra att gå igenom detta: